It takes a red-headed woman to get a dirty job done.

Ibland när jag tänker på dig så mår jag illa, det känns som svindel. Bara för att jag älskar dig så himla mycket.

Det är studiedag idag. Igen. Jag vaknar klockan sju av ett konstigt ljud. Jag förstår ingenting. Vad händer? Var kommer ljudet ifrån? Det dröjer ett bra tag innan jag till slut inser att det kommer från köket, och att det är mamma som står med elvispen och gör en smoothie. "Dumma mamma", tänker jag, och kan inte sova mer fast jag är trött. Jag tar en promenad istället.
Mamma och Andreas har åkt när jag kommer hem igen. Jag tar en dusch och sedan äter jag frukost.
Nu bakar jag bröd - som vanligt - och sedan ska jag ut och fota ängar, för idag är det jätte fint väder. Jag tänkte egentligen cykla till Örsingsbo, men jag tror inte jag gör det trots allt. Hur kul är det att ha picknick själv? Egentligen? Nej, just det. Inte alls kul.
Som den hemska människa jag är, och i sann Josefin-anda, börjar jag nu ångra mig beträffande det blonda håret. Istället flyger det här runt i mitt huvud: RÖTTRÖTTRÖTTRÖTTRÖTT! Jag menar, slå mig! Jag ska ju vara blond! Eller..? Men herregud, nu måste jag sluta! Jag har lagt ut 737 kr på att bli blond hittills. Kan ju inte bara förstöra det. Men å andra sidan.. För att få rätt blonda nyans måste jag antagligen lägga ut lika mycket till - om jag blir rödhårig behöver jag bara betala en toning på kanske 70 kr. NEJ, SLÅ MIG.

JOSEFIN 2007

Mors dag (som inte uppmärksammades så mycket)

Idag har jag:

- Sovit hela natten hemma hos mamma (själv)
- Tagit en morgonpromenad (kände mig som en riktig hurtbulle)
- Bakat mandelkubb (de blev dåliga)
- Läst ut "Patient 67" av Dennis Lehane (boken bakom filmen "Shutter Island")
- Försökt fota en äng (vädret var inte på min sida)
- Kokat marmelad av maskrosor (eftersom vädret var dåligt och det inte gick att fota)
- Grillat finsk fläskkarré (när vädret var bättre)
- Ätit den finska fläskkarrén med potatisklyftor, tzatziki, sallad, grillat bröd och vin (potatisen var kryddad med en underbar krydda som Kent köpt till mamma - sötpotatisen var godare än någonsin. Jag dog lite.)
- Diskat (mindre roligt)
- Kokat rabarbersaft (ja, vädret fortsatte att vara instabilt)
- Gjort fruktsallad (och ätit den!)
- Kollat på två avsnitt av "Leila bakar" och ett avsnitt av "Vad blir det för mat?" (sedan blev det jobbigt med tv)
- Provat maskrosmarmeladen (gör mer endera dagen, det var gott)

Plastskedsfärgade naglar

Dansen var inställd, så jag, Sanna och Jasse glassade istället. Sen tog jag bussen hem till pappa och åt grillad lammkorv och potatissallad.

Tisdagkväll

Jag stannade hemma. Och jag lyckades till och med somna om! När mammas väckarklocka slutat pipa någon gång efter sex, då somnade jag. Halv åtta vaknade jag igen. Trött, lite förvirrad och hungrig.

Hade en riktigt mysig långfrukost i min ensamhet, och påbörjade sedan nästan genast en akvarellmålning, som förhoppningsvis kommer rädda mitt bildbetyg. Hela dagen höll jag på med den, endast med korta avbrott för lunch (kålpudding, potatis, riven morot och lingonsylt), och små funderare på hur jag skulle fortsätta. Jag lyssnade på Alexander Ryback medan jag höll på, det var himla trevligt.
Klockan halv fyra på eftermiddagen blev bilden klar, och strax därefter kom mamma hem med det paket jäst jag beställt. Jag satte genast igång med att baka munkar - min belöning för att ha färdigställt målningen. Det var riktigt roligt att fritera, måste jag säga. Läskigt också. Oljan skvätte över hela spisen när jag slängde i mina munkar, men jag brände mig inte en enda gång. Och munkarna (fyllda med hallonsylt, förstås) blev jätte goda. Åt en så fort de svalnat ordentligt. Till och med mamma med sitt ViktVäktar-tjafs åt en! Slängde ihop några småkakor till Andreas också. Mest för att jag ville baka klassiska kakor. Är väldigt insnöad på kafferep i en syrenberså och sju sorters kakor. Snart blir ni bjudna till Örsingsbo!

Tisdagsmorgon igen

Nu såg jag just att jag inte har någon lärare alls på morgonperioden fram tills vi slutar för sommarlov. Är det värt att åka in till Uppsala för två lektioner? Jag borde för närvarons skull, men för att inte behöva vara i skolan och göra ingenting så skulle jag åka härifrån med 08.40-bussen, vara i Sala 09.00, och vänta en halvtimme på tåget. Jag skulle vara framme i Uppsala 10.15, och kanske hinna komma till skolan till kvart i elva. Och sedan åker jag därifrån 12.05. Är det värt det? Jag tror inte det. Är det inte smartare att stanna hemma och slutföra de uppgifter jag har kvar i bild, isåfall? Jag kan inte fråga mamma heller, för hon går inte upp förrän om en timme.

En vanlig tisdagsnatt/morgon

Jag vaknade klockan 01.56 och kunde inte somna om. Först, när jag gick till sängs, kunde jag inte somna överhuvudtaget. Jag frös. Jag frös som om jag aldrig någonsin skulle bli varm igen, och jag tänkte på Ville. Att sova bredvid honom är inte det minsta kallt, och jag är väl van vid det nu. När mamma och jag promenerade igår kväll, kom jag underfund med att jag inte sovit här i Sätra sedan måndagen innan jag for över till Finland. Inte konstigt att det går dåligt nu. Kanske.
Annars då?
Jo, jag har haft en himla mysig helg hemma hos Ville. Vi såg "Shutter Island" på bio i fredags, och solade i en park och drack cider i lördags. Ost, vin, kex och vindruvor på kvällen. Spel och hårtvätt på söndagen. Han spelade hela dagen, jag satt med silverschampoo i mitt nyblonderade hår i över två timmar. Jag hade inte alls tråkigt - jag läste, lagade byxor och jacka och såg på "Hannibal".
Måndag var en dålig dag. Jag har alltid svårt att åka till skolan från Västerås. Det är så frestande att ligga kvar i sängen hos Ville. Ändå tvingar jag alltid upp mig själv. Mitt busskort gäller egentligen inte Västerås-Uppsala, och det var samma chaufför som förra måndagen, så nu vågar jag inte åka från Västerås längre. Det gör inget - det är bara en måndag kvar innan lovet, och det är en studiedag. Nå, i alla fall. Jag kom till skolan. Och vi hade ingen lärare. Vi satt genom hela morgonperioden, och vi fick inte ens någon information. Bara om att elevcaféet hade stängt. Och sedan skulle det bli månadsfest, vilket betydde att matten uteblev. Sedan har vi håltimme innan lunch. Således skulle vi inte ha någon lektion förrän 13.10, och jag kände att nej, jag åker hem. Jag och Sanna drog med 09.25-bussen. Gick till Stadsbiblioteket, men lånade inget. Vidare till Lush, där jag tiggde åt mig mer silverschampoo, och dessutom fick en bit tvål som luktar tandkräm. Den ska vara bra om man är morgontrött, och lär passa utmärkt till mig idag. Klockan 04.50, när jag ska gå upp och ta min morgondusch, kommer jag nämligen vara helt slut och bara vilja sova. Men jag har så himla dålig närvaro i skolan att jag helt enkelt måste åka. Och det är trots allt tisdag, och en kort dag. Jag kan alltid sova på tåget.
Det blev den låga vägen hem idag - via Västerfärnebo. Det är fint där utåt. Massor av röda hus med vita knutar. Jag blir ledsen när jag ser de. Nu i dessa tider saknar jag huset i Gillberga så otroligt mycket. Jag hade ännu inte flyttat därifrån för att år sedan. Syrenerna hade väl precis slagit ut utanför mitt fönster, och alla äppelträden måste ha blommat. Trädgården som en djungel, eftersom den var lite vildvuxen. Jag saknar det.

Finland - dag 5

Vaknar lycklig och först av alla. Hurra, idag ska vi åka hem! Jag är glad, och jag är utvilad. Jag kilar iväg till Ines' källa för att hämta vatten till min gröt och mitt te. Det är väldigt mysigt att gå genom skogen på morgonen.
Ingen har gått upp när jag kommer tillbaka, så jag äter gröt i min ensamhet, och tar en äggmacka och mjölk efter det.

Sedan går hela dagen åt till att vänta, i princip. Vänta och längta. Vi - jag, Andreas, Frida och Robert - cyklar upp till byn för att köpa glass efter lunchen, men det finns inga roliga sorter kvar, så vi får vända hem utan.
Sedan följer Den Eviga Väntan, där jag fördriver tid genom att: packa, läsa, raka armarna, sminka mig, fika och läsa lite till. Den sista halvtimmen är olidlig, och då kilar jag ner till havet och tar en massa bilder på mig själv.Och så blir klockan 17.30, och det är äntligen dags att åka hem!

Och på båten får vi äntligen glass, också.

Efter en lång bilresa kommer vi sedan fram till Åbo och hamnen, där vi inte alls behöver köa särskilt länge innan vi får komma ombord på M/S Isabella.


Vi går nästan direkt till någon billighets-restaurang, för Robert är hungrig, och så fort de öppnar går vi in och köper mat. Jag får kåldolmar, potatisgratäng och mycket sallad.

Och efter avslutat måltid går jag, Frida och Andreas till Tax freen. Vi börjar med att lukta på parfymer, och vandrar sedan vidare in bland sprit och godis. Jag köper två flaskor vin, ett paket kex och en Fazer-choklad. Går sedan ner i hytten och hämtar pappas mobil och ringer Ville. Pratar länge, länge. Sitter ensam på en bänk och pratar. Jag och Andreas går runt lite sedan och spelar bort några av mina cent innan vi till sist går till sängs.

Finland - dag 4

Upp 06.12, sitter apatisk i en fåtölj i 40 minuter. Tänder i spisen. Det går faktiskt på första försöket. Farmor kommer upp och kokar mannagrynsgröt. Pappa kommer också, och vi äter gröt.

Framemot tolv cyklar jag iväg till kiosken utan personal och köper rökt böckling. Den äter jag till lunch.

Jag är fortfarande deppig, men 16.45 ser jag att jag fått sms från Ville, och det är så fint. Jag är ensam hemma - alla andra har gått till Lasse och Greta för att fika - och det är himla tur. Jag sjunker nämligen ner på golvet och börjar storgråta. Jag vet inte vad jag ska göra av mig, tror att jag kommer gå sönder. Jag gråter och gråter och gråter, och tänker "gud, nej, jag står inte ut". När gråten så småningom avtar blir jag istället mycket rastlös. Jag sätter igång att baka baguetter, och när degen jäser blandar jag till en irish coffee, för jag känner att jag behöver något sött och varmt och starkt. Det tar på krafterna att gråta sådär.
Baguetterna blev klara i lagom tid för att jag skulle hinna basta innan kvällens grillning. Efter att först ha chockat mig i en 85 grader varm bastu och sedan i det iskalla havet, smakade det förträffligt med grillad baguette och vin och kyckling sedan. Och jag drack för mycket, förstås. Hällde i mig massa vitt vin innan vi gick ner till båthuset. Där fortsatte jag med rödvin. Tog med mig ett glas upp till stugan igen. Där blandade jag till ett par screwdrivers och drack min sista long drink. Jag blev redigt packad, så att säga. Jag kommer ihåg att pappa sa "du är ju full", och jag tyckte att han lät arg. Och sedan slocknade jag. Och sov hela natten - annars sov jag bara tre timmar per natt.

Finland - dag 3

Idag är det den Stora Bjudningsdagen. Först ska Bengt, Lasse och Greta bjudas på fisksoppa - tillverkad av farmor utav fisk som Bengt dragit upp. Och klockan tre kommer Christer och Eivor och blir bjudna på fika. Kaffe, vetelängd, kladdkaka och äppelpaj - gjord av mig. Saft finns det också, för oss som inte känner för att dricka kaffe. Och vi avslutar dagen med grillning på kvällen.

Finland - dag 2

Trots för mycket vin kvällen innan vaknade jag pigg och alert. Bara farmor var vaken förrutom jag, och vi bestämde att det var dags för gröt, varefter hon tände i vedspisen. Sedan dök Andreas upp, och när gröten började puttra visade sig pappa, och lagom tills vi skulle slå oss ner för att äta, dök Robert upp - strax följd av Frida. En gemensam första frukost. Tog det lugnt sedan. Jag skrev i min dagbok - och läste igenom gårdagens anteckningar. Först då insåg jag hur mycket jag druckit, för jag mindes inte ett ord av det jag skrivit. Tydligen hade jag suttit ute på dass och gråtit för att Ville inte var hos mig, eller jag hos honom. Mindes det inte, men det förklarade varför jag hade utsmetad mascara runt ögonen när jag vaknade.

På eftermiddagen slog vädret om. Det började med blåsten - den ökade i styrka. Sedan hopade sig mörka moln bortåt Hangö. Vinden ylade runt knutarna, och snart hördes den första åskknallen. Pappa såg en blixt, Frida räknade sekunder. Åskan ekade mot klipporna, och det mullrade i huset. Regnet började slå mot rutorna. Det gick över så småningom, men vinden dröjde sig kvar, även när solen visade sig åt Rosala till.
När ovädret gått över tog jag en promenad igen. Till sandstranden, precis som dagen innan. På vägen dit greps jag av en häftig saknad och började gråta. Jag grät och kunde inte sluta. Sköljde ansiktet i det iskalla havsvattnet innan jag gick hem igen.
Hemma igen drack jag en Gin long drink i väntan på att bastun skulle bli varm. Och sedan var det bara att sitta där i värmen, hoppa ut i det kalla havet, in igen och så tvätta av sig. Sedan blev det grillning i Bengts båthus.


Jag ringde Ville senare på kvällen. Det var underbart att höra hans röst igen. Jag satt nere vid havet sedan, ensam på en sten, mitt i natten. I en halvtimme satt jag där och bara grät.

Studiedag

I tisdags kom jag hem från Finland. Det var en fin dag. Faktiskt så var det en utav de allra bästa dagarna i hela mitt liv.
Själva vistelsen i Finland var inte lika härlig. Jag trodde att det skulle bli skönt att vara där en stund, men ack!, vad jag bedrog mig! Okej, det var väl trevligt och så, men så fanns det ett svart moln över hela härligheten som hette SAKNAD, vilket höll på att driva mig från vettet, och ledde till att jag drack alldeles för mycket vin. Jag var fullt medveten om att jag skulle sakna Ville, men att jag skulle sitta och gråta i snitt en halvtimme varja dag, hade jag inte alls räknat med. Jag antar att det är sådant som händer, och är fullt naturligt.
Jag ska skriva mer om Finland sedan, och lägga upp lite bilder, det kan kanske vara trevligt.

Finland - dag 1

07.30 finsk tid, lägger båten till i Åbo. Pappa kör först, farmor följer efter, och vi åker genom Åbo, mot Kimito, där vi ska stanna och köpa frukost. Men när vi väl är framme så är det ingen affär som har öppet - det är Kristi himmelsfärd idag. Fast vi har tur - det är ett café och motell/hotell som håller öppet i alla fall. Nio slår de upp portarna, och klanen Larsson stormar in. En bit av den åtminstone; farmor, pappa, jag, Andreas, Frida och Robert. Vi köper yoghurt (den obligatoriska fruktbomben), baguetter, kaffe och juice. Och Robert vägrar vanlig frukost, han vill ha wienerbröd och sprite istället. Det får han. Vi åker vidare runt halv tio, och nu bär det av först mot Dalsbruk för att se om affären där är öppen (det är den inte), och sedan till Kasnäs, där vi får vänta på "Auran" i en timme. Jag sov hela bilfärden, i princip. När färjan så äntligen blir synlig packar vi in oss i bilarna och får så småningom åka ombord. Men det blir ännu en halvtimmes väntan. Det är så mycket bilar som vill åka med, att det blir problem med lastningen, och en bil blir så illa tvungen att stanna kvar - det är fullt. Av någon anledning kryllar hela båten av fransoser. De pratar snabbt på franska och kilar runt med kameror och ritblock. Jag undrar vad de ska göra på Hitis och läser "När lammen tystnar".
Vi kommer fram till ön, till stugan. Installerar oss, vädrar ur och plockar in all packning. Frida och Andreas skickas iväg för att hämta vatten i Ines källa. Pappa hämtar fulvatten och farmor tänder i spisen. Jag bäddar sängen och dukar. Det är lunchdags, och farmor kokar potatis. Sedan gör hon våffeldeg, för barnen ska få våfflor och grädde och hemgjorde jordgubbssylt. Vi äldre ska få sill och potatis - och ägg, förstås. Lite våffla till efterrätt också. Härlig första-dagen-lunch, faktiskt.

Efter lunchen tror jag att alla sover en stund - utom jag. Jag sov tillräckligt i bilen. Så jag tar en promenad istället. Och så blev det några bilder. På stugan, kusin Robert och mina partystövlar som fick bada lite.