Redheaded woman

Klockan 10.00 skulle jag till Hårateljén i Sala och bli av med mitt gula hår. Trodde jag.
Jag tog mig ledigt från jobbet, begärde skjuts in till Sala och gick i regnet mot frisören. Kom innanför dörren - och fick veta att frisören som skulle ta hand om mig var sjuk. Arg, chockad osv, kunde jag bara få fram ett "jaha?", och fick sedan veta att jag kunde få en ny tid 14.15. "I helvete", tänkte jag, och gick runt till varenda frisörsalong i hela Sala (det finns förvånansvärt många!) och hörde mig för om de kanske hade en tid åt mig. Hos Nikita hair, i gallerian, fick jag napp. 15.10, kunde jag komma. Det skulle krångla till en hel del för mig, men det gjorde detsamma, jag var så himla inställd på att få håret fixat idag, så jag hade inte det minsta lust att vänta till en annan dag.
10.45 åkte jag till Järlåsa, efter att ha beklagat mig för mamma, som tyckte att Hårateljén var sämst i världen (ska kanske säga att de hade fått mitt nummer, ifall något skulle hända...). Jag hann vara på jobbet i 1½ timme, och under den tiden trimmade jag ungefär en fjärdedel av kyrkogården, duschade och åt lunch. Sedan cyklade jag iväg i regnet igen, åkte till Sala, satte mig på biblioteket ett tag och läste en bok om vampyrer, innan jag gick till frisören. Och äntligen kunde jag färga håret! Och det tog sin lilla tid... 3½ timme, ungefär, men Gud i himlen vad bra det blev! Jag är helnöjd. Rött är det, förresten. Och jag fick te och choklad, väldigt trevligt!

Ska bli kul att se folks reaktioner på mötet imorgon bitti! Dan (präst) kände knappt igen mig förra veckan, för han har inte sett mig sedan jag var svarthårig alternativare. Undrar just vad han säger nu...