"Ta lite mera vin, Josefin"

Det är alltså nu jag ska skriva om min Finlands semester. Egentligen finns det inte så mycket att berätta om, för jag har inte gjort så mycket. Det gör man inte på Hitis. Latmasken sätter in, som Håkan brukar säga. Och ibland regnade det och ibland sken solen. Man kan ju inte göra något vettigt i någondera väder! När det regnade satt vi inne framför öppna spisen och läste, både jag och far. Och när solen sken måste man ju ta en båttur, eller bada, eller både och.
Varje kväll är det grillning i Bengts båthus. Det är höjdpunkten på dagen.
Det börjar runt 18.00, när man börjar känna sig hungrig. Då tar man en long drink, eller en whiskey, beror helt på vad man gillar. Sen smuttar man på det tills det är dags att koka potatis (eller skära den i bitar till grillning) eller göra sallad och plocka ihop vad man behöver ha med till båthuset. Väl där slänger man sina korvar på grillen, häller upp ett glas av Bengts vin (eller tar en öl) och väntar stilla medan man lyssnar på allt prat - som mestadels kommer från Håkan. Man sitter länge i båthuset även efter det att maten är slut. Man tar ett till glas vin (eller en till öl) och bara sitter där i godan ro.
I en vecka har jag mest bara levt på:

- Korv
- Potatis
- Sill
- Vin
- Gin long drinks

Fantastiskt! Eller inte. På lördagen fick jag ångest, men i onödan (tror jag). Jag ser ut som vanligt. Hoppas jag?

En dag åkte vi ut med båten. Det var en "solen glimmar blank och trind"-dag och det var så härligt så. Vi siktade på Hisskär, men hamnade på en äckligt klobb/kobb/stenhög där det bodde en hel drös med fåglar. Och luktade något infernaliskt av fågelskit. Men jag skuttade runt på ön i alla fall - med kameran i högsta hugg, förstås. Jag hittade några döda fåglar och tänkte "gud vad roligt, dem ska jag fota!". Sedan, när det dök upp ännu fler döda fåglar och jag var sisådär en meter ifrån dem fick jag panik och var helt stensäker på att de dött av fågelinfluensa. Jag flydde. Sedan hade jag dödsångest hela dagen.

Ja, som sagt, det har inte hänt så mycket. Men en hel del småsaker som betyder väldigt mycket för mig. Att gå upp tidigt på morgonen och kila ner till havet, att ta en kvällspromenad bort till sandstranden. Bastu och bad i skymningen, ett morgondopp i solens sken. Frukost ute på veranden, luftgevärsskytte hos Pelle. Sen suparkväll hos Håkan och naturligtvis grillkvällarna i båthuset. Motorcykeltur på morgonen, cykla upp till byn på en gammal, gammal damcykel utan några som helst växlar. Leta svamp och bär, gå och hämta vatten i källan. Jag älskar det, jag älskar mitt Hitis. Varje sommar i mitt liv ska jag dit, annars är livet värdelöst. Puss på Hitis!